Hela det här boksläppet har gjort att jag verkligen behövt gĂ¥ lĂ¥ngt utanför min comfort zone. Saker som tvingar en att göra det är alltid bra saker, fast ruggigt läskiga innan.
BĂ¥de det här med boken och det där jag skrev om tidigare, att nĂ¥gon använt min bild utan tillĂ¥telse, har gjort att jag lärt mig stĂ¥ upp för mig själv.
Det är ju bedrövligt att jag varit sĂ¥ ofantligt dĂ¥lig pĂ¥ det fram tills nu, är ju trots allt 33 Ă¥r, sĂ¥ det borde jag väl kunna vid det här laget kan man tycka.
Men bättre sent än aldrig i alla fall.
Känner mig oövervinnerlig just nu.
Känns nĂ¥tt fel, sĂ¥ säger jag det.
Har jag en Ă¥sikt ska jag vĂ¥ga berätta den.
AlltsĂ¥ det här lĂ¥ter ju som självklarheter, men jag har varit sĂ¥ enormt konflikträdd i hela mitt liv att jag ger mig direkt, trots att jag tycker att jag har rätt.
Nu är det slut med det och det känns sĂ¥ himla bra.
Som att jag växt flera meter de senaste veckorna.
Stort! Jag blir glad i hela magen när jag läser det här. đŸ™‚ Det är en framgĂ¥ng väl sĂ¥ stor som nĂ¥gon annan att vĂ¥ga stĂ¥ upp för sig själv. SĂ¥ stort grattis, hoppas att du nu är pĂ¥ väg uppĂ¥t, framĂ¥t!
Mäktig känsla ju =)
Jag är inne i lite samma fas, det känns sĂ¥ STARKT =)
Jag var ocksĂ¥ sĂ¥n förut. Tills jag flera gĂ¥nger i rad rĂ¥kade ut för misslyckanden som kunde ha undvikits om jag bara sagt vad jag tyckte/visste. Jag kände att faan det blev precis som jag trodde. Varför sade jag inget? Jag visste ju det här? Alla mĂ¥r bättre av att en delar med sig och stĂ¥r pĂ¥ sig. Särskilt om det är mycket pĂ¥ spel. SĂ¥ mycket som kan gĂ¥ Ă¥t skogen.